Direktlänk till inlägg 28 september 2014

Lite om mig och min situation just nu

Av eensaam - 28 september 2014 10:46


Tja på er! 
 
Kände att det är dags för mig att skriva av mig lite. Är oftast en glad o positiv kille på 26år. Men de senaste åren, har jag känt mig väldigt, väldigt ensam. Visst jag har min familj som alltid finns där. Men jag har tappat all social kontakt med folk/vänner jag har/haft utanför jobbet.
 
Vardagarna ägnas åt jobbet, där jag trivs förövrigt. Men sedan, dels efter jobbet och sedan helgerna har jag inte kontakt med någon, eller rättare sagt jag har inte någon att umgås med.
 
Jag har sedan uppväxten alltid varit en "ensamvarg" men har ändå alltid haft vänner och folk runtomkring mig. Men det mesta ändrades sista året på gymnasiet, då jag fick mitt första sidojobb. Och kort efter studenten fick jag jobb och började avskärmas mer och mer från de nära vänne jag hade, då jag ville fokusera på jobbet.
 
Det ska också nämnas att jag alltid varit lite blyg och haft svårt för stora folksamlingar och sådant, Är inte en sådan person som kan gå ut ensam o bli vän med vemsom. 
 
När mina dåvarande vänner ringde för att haka på dem ut på krogrundor och så liknande tackade jag ju nej, och till slut blev det så att de slutade höra av sig, samtidigt som ju jag också gjode det.
 
Det är först nu fler år efter allt detta jag nu känner mig så ensam. Det är nu Jag skall leva som mest o uppleva saker som man ska göra när man är ung. Leva livet. Men, här sitter jag ändå helg efter helg ensam utan någon att hänga med så att säga.
 
Jag börjar känna hur det tar på mig, jag känner det i mitt humör i allt egentligen. Jag mår inte bra just nu.
 
Mvh Ensamsjä

 
 
.

.

28 september 2014 11:13

Hej! Jag känner ungefär likadant, jag är 21 och har inga att umgås med helger eller efter jobbet heller. Har som du skriver också alltid vart en ensamvarg egentligen, för mig har sen gymnasietiden haft väldigt få vänner och nu blir de ännu färre och ser dem inte ofta alls. Så jag förstår hur du känner.

http://mellantinget.bloggplatsen.se

eensaam

28 september 2014 12:08

Inget illa menat, men skönt att någon förstår! Ja :) det är inte lätt alltså. Man, (jag) känner att jag sjunker allt djupare in i någon depression eller liknande. Stänger in mig helt och hållet från omvärlden och mår sämre i psyket.Lixom hur kommer man på rätt spår igen?

 
.

.

28 september 2014 12:55

Svårt att säga, men för mig så tror jag det handlar om att jobba på mig själv och hitta min.. "passion" i livet låter lite för dramatiskt, men hitta min grej liksom. Och jobba på mitt självförtroende/självkänsla. För blir jag säker i mig själv och tror på mig själv så tror jag att jag kan klara av saker som jag inte vågar nu t.ex Och det i sin tur kanske leder till att man vågar ut och öppna sig och kanske hittar nya vänner vad vet jag. Men grundproblemet för mig är att jag inte är nöjd med mig själv som jag är nu, och jag tror det kan vara orsaken till att jag dragit mig undan från tidigare vänner i mitt liv också..

http://mellantinget.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av eensaam - 12 oktober 2014 15:48

  Igår tog man sig en sväng på stan med kusinen och hans polare. Jag är ju av den typen att jag egentligen inte gillar gå på stan/krogen. Men vi åkte in till stan tog en fika o allmänt bara pratade om allt. Där märkte jag också skillnaden på hurdan...

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<<
September 2014 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards